För anställda och aktiva inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Får skolan fortfarande samarbeta med kyrkan?

Skola och religion är ett ämne som ofta väcker starka känslor och något som många har en åsikt om. Det finns de som vill att skolvärlden skall utvecklas till en religionsfri zon. En del anser att i ett mångkulturellt samhälle är det bäst om ingen uttrycker eller utövar sin tro i det offentliga rummet.

Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen menade (våren 2014) att det är problematiskt att i skolan ordna tillställningar som leds av en lärare eller en församling och vars innehåll utgår från en viss övertygelse. Det här har man nu utrett och 16.9.2014 kom Utbildningsstyrelsen (UBS) med nya anvisningar om skolans traditionella fester, om religiösa evenemang och om religionsundervisningen.

Traditionella fester

UBS följer grundlagsutskottets ställningstagande som innebär att i skolornas traditionella fester kan det fortfarande ingå religiösa inslag t.ex. en psalm. Dessa fester ses som en del av skolans verksamhet och inte som religionsutövning. Eftersom festerna är gemensamma för hela skolan skapar de samhörighet. De är en del av den finländska kulturen som även barn och ungdomar som har en annan kulturell eller religiös tillhörighet kan delta i och på det sättet lära känna de finländska traditionerna. Enligt anvisningarna finns det dock möjlighet att en elev blir borta från delar av ett festprogram om det strider mot elevens eller familjens övertygelse.

Religionsutövning i skolan

Skolan kan också i fortsättningen ordna religiösa tillställningar, t.ex. gudstjänster och religiösa morgonsamlingar. I dessa fall är det fråga om religionsutövning. Det som man nu från UBS vill förtydliga är att hemmen ska informeras i god tid och att det ska vara frivilligt att delta. Skolan är skyldig att ordna ett meningsfyllt program för de elever som inte är med.

Barnens och ungdomarnas religionstillhörighet är inte avgörande utan vårdnadshavarna meddelar om barnet deltar. Gymnasie- och yrkesskolstuderande väljer själv hur de gör

Religionsundervisning (grundläggande utbildning och gymnasieutbildning)

Undervisnings- och utbildningsanordnaren är förpliktad att ordna undervisning i majoritetens religion. För undervisning i övriga religioner och i livsåskådningskunskap finns en minimigräns på tre elever. Religionsundervisningen utgör inte religionsutövning. Man kan enligt läroplanen bekanta sig med religionssamfunden och deras byggnader, seder samt former för religionsutövning.

Det lokala läroplansarbetet aktualiserar frågan om samarbete

I december 2014 antogs grunderna för en ny läroplan för den grundläggande utbildningen. I augusti 2016 togs de nya läroplanerna i bruk.

”Samarbete med aktörer utanför skolan berikar skolarbetet och knyter det till det omgivande samhället.” Så står det i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, s.10.

Vidare står det så här:

”Samarbete med ungdoms-, biblioteks-, idrotts- och kulturväsendet, polisen samt församlingar, organisationer, företag och andra aktörer i närmiljön såsom naturskolor, muséer och ungdomscentraler bidrar till mångsidigare lärmiljöer och stödjer skolans fostrande uppdrag.” (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, s. 37)

Församlingens representanter kan tillsammans med andra samarbetsparter vara med och diskutera t.ex. värdegrunden och hur man kan stöda samhörighet och välmående hos barn och ungdomar, förutom den sakkunskap och de lärmiljöer som kyrkan kan erbjuda inom sitt eget område.

Församlingarnas och skolornas samarbete är inte en självklar sak som rullar på utan att ifrågasättas. Samarbetet behöver hela tiden uppdateras, utvecklas och vårdas så att skolan har ett förtroende för församlingen som samarbetspart och även så att man tillsammans kan fundera på nya former av samarbete.

Ny elev- och studerandevårdslag

Den nya lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) trädde i kraft 1.8.2014. Den betonar i synnerhet stöd för eleven och den studerande i förebyggande syfte.

Den nya lagen möjliggör ett samarbete där skolorna och läroanstalterna kan planera, förverkliga och utveckla elevhälsan tillsammans med lokala organisationer t.ex. församlingarna.

I Kyrkostyrelsens cirkulär (se nedan) uppmanas församlingarna att själva ta initiativ i de lokala skolornas och läroanstalternas arbete för välbefinnande (bl.a. styrgrupper på kommunnivå och sektorsöverskridande expertgrupper).

Kyrkostyrelsen cirkulär nr 19/2014 om skolornas religiösa evenemang och den nya lagen om elev- och studerandevård.



Respons till sidansvariga

Tack för ditt feedback!

Sulje
Ämne Respons på den här sidan Allmän respons Feedback Namn E-post Jag vill bli kontaktad
Du kommer väl ihåg att ge din e-postadress ifall du vill ha respons!
Södra kajen 8, PB 210 00131 Helsingfors | Växel (09) 18021 | Sidkarta Respons till sidansvariga