För anställda och aktiva inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Idématerial till Barnet har rätt till det heliga

BARNET HAR RÄTT TILL DET HELIGA

Idématerial för vuxen- barngrupper och föräldrakvällar

Detta material ger tips och idéer på hur du kan använda häftet ”Barnet har rätt till det heliga”. Häftet är ett bra diskussionsunderlag när föräldrarna frågar om man skall ge barn kristen fostran eller inte. Detta material följer häftets innehåll men du kan använda avsnitten i vilken ordning du vill.

JAG VILL FRIHET

Utan att forcera något

Läs avsnittet

Enligt kristen tro är varje barn som föds Guds gåva.

•    Livet är heligt.

•    Födelsen.

•    Vad minns du av ditt barns födelse?

•    Vilka känslor väckte det hos dig?

•    Hur ser ditt barn ut?

•    Vilket arv ger du åt ditt barn?

•    Hurudan personlighet är ditt barn?

•    Vad vill du skydda ditt barn från?

•    Hur ge barnet ro att växa?

•    Ps. 139:14-15, 1 Mos. 2:7-8

”Vad är heligt, Heligt?

Ordet helig har flere olika betydelser. Var och en av oss har sin egen uppfattning om vad som är heligt. För mig betyder Helig, skriven med stor bokstav, någonting som hör ihop med Gud. Gud är Helig, fördold, mysterium. Gud är annorlunda. Ibland även ouppnåelig. Vad betyder det att barnet har rätt till det heliga? Enligt min förståelse har barnet rätt att bli delaktig av Guds hemlighet. Barnet har rätt att förundra sig, vara stilla inför det Heliga. Barnet föds inte som ateist. Barnet är Guds avbild. Barnet har en längtan efter gemenskap med Gud. I varje barn finns ett behov av att ställa grundläggande frågor gällande livet. Vår uppgift som vuxna är att ge barnet möjlighet att finna det Heliga. Barnen är olika, därför upplever de Helighet på olika sätt. Att möta det Heliga är förundran och glädje.”             Pirjo-Liisa Kolehmainen

Följande uppgift vill uppmärksamma er på att man ärver olika släktdrag och sätt att agera på utan att man alltid själv är medveten om det. Vi lägger ofta olika bördor på barnen, t.ex. ”du är precis som din far”.

Skriv ett ”testamente” åt ditt barn. Berätta vilka personlighetsdrag och egenskaper du tycker att barnet ärvt av sin far och sin mor. Fundera tillsammans med din man/fru vilka seder och handlingssätt ni ärvt av släkten.

Gör en släktkarta av era respektive familjer. Skriv upp personernas egenskaper, karaktärsdrag, gåvor och trevliga minnen av personen. Hittar ni likheter?

Jag låter mitt barn välja självt

Läs avsnittet

•    Fundera på vilken övertygelse du är uppvuxen i.

•    Vilken övertygelse har du som vuxen valt?

•    Vilka konsekvenser har det om jag väljer att lämna mitt barn utan religion?

•    Vilket hot utgör religionen?

•    På vilket sätt kan religionen skada barnet?

•    Ger du möjlighet och utrymme åt barnet att själv bilda sin bild av Gud?

”Helighet för alla

Barn har rätt till religion, säger FN-stadgan om mänskliga rättigheter. Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, säger Jesus. Njaa, kanske, sen när de är stora och kan välja själv, säger många vuxna. Ja, men vad säger religionsfrihetslagen? undrar många fostrare. Varför? undrar många.        Helighet, vad är det?

Helighet är det gudomliga i varje människa, det som gör oss sant mänskliga. Vi behöver det heliga för att bli hela människor. Det är viktigt för alla människor, i alla kulturer, i alla religioner och i synnerhet för barnen. De behöver också det heliga för sin utveckling. De ska inte behöva vänta på att få växa på trons område. Undersökningar har visat att de barn som fått en klart kristen uppfostran, eller en klart ateistisk, har större möjlighet att välja själva som vuxna. I vår kultur är de flesta barnen kristna och när de döps lovar deras föräldrar och faddrar att de ska få en kristen fostran, de har de rätt till. Också enligt religionsfrihetslagen.

Så låt oss tillsammans med barnen utforska och uppleva det här med helighet. Det mår vi alla bra av.” Gunborg Lindqvist

Den vuxna blir medveten om hur barnet upplever talet om Gud och tro.

Hurudana bilder och föreställningar hade du som barn om Gud, tro, himlen? Vilka bilder och föreställningar vill du att ditt barn får av Gud, tron, himlen?

Låt mitt barn få leka utan oro

Läs avsnittet

Barnets födelse och det nya skede i livet som då inleds är en mycket speciell tid i familjen. Föräldrarna funderar på gemensamma värden i livet och kommer överens om vilka värden som skall styra familjens liv.

•    Vad vill ni värna om i er familj?

•    Vad kan ni inte avstå ifrån i er familj?

•    Vad ger er frid?

•    Minns du din aftonbön/sång från barndomen?

•    Vilka känslor väcker det hos dig?

•    Gal. 5:22

”Barnet är öppet för livet och nya erfarenheter. Konkreta upplevelser väcker hos barnet känslor som hat, rädsla, empati och glädje. Det finns också en osynlig, fantasivärld som tar sig uttryck t.ex. i sagor. Barnet vet att fantasivärldens personer och händelser, som ofta styrs av magi, inte finns på riktigt. De väcker ändå känslor och ger glädje. Sagan är ett sätt för barnen att uppleva abstrakta saker. Barnet vet trots allt att man inte kan ty sig till sagor och att man inte kan lita på sagofigurerna. Den kristna tron innehåller tilliten till det osynliga som innehåller verklighet och sanning.”         Hilkka Ylönen

Väck diskussion om vad som är viktigt för dig och som du inte vill avstå ifrån.

Gör en lista på de värderingar och saker som ni inte kan avstå ifrån i er familj. Vad är heligt för er familj?

Plocka fram aftonböner från olika tidsåldrar så att föräldrarna kan se om det bland dem finns sådana som de vill lära sina barn.

Be kantorn komma och lära ut barnpsalmer och -sånger som föräldrarna kan sjunga med sina barn.

Mitt barn har rätt till något bättre

Läs avsnittet

Barn lär sig nya saker genom att imitera andra och följa förebilder. Barnet formar sina inställningar och åsikter från sin närmaste omgivning.

•    Hur vet jag vad som är bäst för mitt barn?

•    Finns det i mig något sådant som jag vill skydda mitt barn ifrån?

•    Hur skyddar jag mitt barn från mina egna fördomar?

•    Vad har du för fördomar?

•    Jesus bröt mot fördomar under hela sin gärning genom att möta sjuka och utstötta människor.

•    Luk. 10:38-42, Luk. 17:11-19 och Joh.4:4-29 och 39-42

”Den kristna tron erbjuder en livsåskådning som kräver av föräldrarna en fördomsfri attityd och att man låter barnet bekanta sig med religionen i små portioner samt tillit till det osynliga, den allsmäktiga Guden. Det är förutsättningen för att kunna uppleva helighet. Utan religiös fostran kan man inte uppleva den helighet som hör ihop med kristendomen. Barnet kan uppleva helighet när man sjunger en andlig sång eller berättar t.ex. om Josef som Gud beskyddade och ledde så att Josefs liv vände sig till det bättre eller när Jesus sade: låten barnen komma till mig och när han välsignade dem.”        Hilkka Ylönen

Gör alla uppmärksamma på hur fördomar verkar i olika medier.

Hurudana fördomar och attityder hör ihop med religion?         Klipp ut texter och bilder ur tidningar, broschyrer och reklamer där det finns fördomar av olika slag.

Inte skyldig någon något

Läs avsnittet

Vi klarar oss inte ensamma utan vi behöver varandra. Livets gåvor blir inte mindre för att vi delar dem med varandra. När vi respekterar och hjälper andra får vi också själva uppleva tillfredsställelse.

•    Vad betyder det att man respekterar andras tro?

•    Hur respektera andras religion utan att ge avkall på sin egen?

•    Vad betyder det att man respekterar andras övertygelse?

Välj två helt skilda religioner eller övertygelser. Dramatisera en diskussion där två deltagare försvarar sin egen övertygelse samtidigt som de respekterar varandra. Vad kan ni lära er av denna demonstration?

Guds fel

Läs avsnittet

Både barn och vuxna är ibland tvungna att uppleva sorg, lidande och förlust. Detta väcker många frågor hos barnen. Ibland kan barnets frågor kännas roande, ibland olämpliga eller rent av pressande. Var inte rädd för barnets frågor utan svara ärligt på dem. Om barnet får gensvar från den vuxna behöver det inte vara ensamt med sina frågor. Det upplever sin tillvaro trygg om det kan tala med den vuxne om vilka frågor som helst. En del av frågorna gäller sådant som också den vuxna frågar sig, grubblar över och tvivlar på. Det är bra för barnet att lära sig att allt inte kan förklaras.

•    Hurudana frågor väcks inom dig när du möter oförklarligt lidande?

•    Har du upplevt Guds närvaro eller frånvaro mitt i lidandet?

•    Hur tala med barnet om lidandet?

•    Matt. 28: 20, Matt. 10:28-31, Matt. 18:12-14

Upptäck känslorna bakom barnens frågor.

Skriv upp parvis/gruppvis frågor som barn ställt om lidande. Byt frågepapprena mellan paren/grupperna och fundera på vilka känslor barnen kan ha haft när de ställt frågorna.

Det heliga för fegisar

Läs avsnittet

Föräldrar upplever sig ofta otillräckliga. Vi kan inte skydda barnen från alla faror och allt ont. Därför kan man uppleva att det hjälper i nöden om man får lämna sina barn och sig själv i Guds beskydd.

•    Vad vill du att ditt barn tyr sig till i nödens stund?

•    Kan upplevelsen av det heliga vara skrämmande?

•    På vad bygger en trygg tro?

•    Är det ett tecken på svaghet att man tror på Gud?

•    Har du upplevelser av att du fått hjälp eller känt dig buren i nödens stund?

”Att uppleva helighet ger barnet en känsla av välbehag eller av att sträcka sig mot något osynligt som barnet upplever att finns. Att uppleva det heliga eller helighet berikar livet. Heligheten är föraning om något större som ger en känsla av trygghet och frid. Föräldrarna vill ge sitt barn det bästa som finns. Om de tillåter att barnet får religiös fostran så ger de möjlighet att uppleva helighet, vilket ger en inre frid, tillit till Guds ledning, en känsla av trygghet och att vara älskad. Religionen hjälper människan att finna mening i sitt liv.”

”Redan en upplevelse av helighet under barndomen kan rädda människan från undergång”. Dostojevski. Hilkka Ylönen

JAG VILL FÖRSONING

Kan man lära sitt barn tro?

Läs avsnittet

Ett barn utmanar sina föräldrar till att växa. I samband med fostran av barnet är det därför tid att stanna upp och tänka igenom vad tron betyder för mig.

•    Vilka trosuppfattningar har du fått av dina föräldrar?

•    Vilka av dessa trosuppfattningar är sådana som du protesterat mot?

•    Vad var följden av detta?

Diskutera vilka grundpelare du vill ge och på vilket sätt du skyddar ditt barn under uppväxten och ger vägkost för vuxenlivet.

Rita åt ditt barn ett staket med grundpelare för livet som barnet kan luta sig mot. Vilka av dessa skulle du kunna tänka dig att fälla ner och vilka är sådana som du absolut vill att står kvar? Hur nära staketet vill du att barnet går i olika åldrar?

”Gud har i sin godhet gett barnet förmågan och rätten till helighet!

Jesus ställde barnet i centrum och visade, att just barnet, och inte den vuxna, är den, som har kontakten med det heliga.

-    Barnet har gemenskap med mamma, pappa och andra kära på ett naturligt sätt.

-    Barnet har gemenskap med naturen genom att förundra sig över blommor och små kryp.

-    Barnet har gemenskap med det heliga i vardagens möten och lekar genom förundran och beundran.

På detta sätt lär barnen oss vuxna att leva i gemenskap med varandra, skapelsen och Gud.

Gud har alltså gett barnet, inte bara rätt till helighet, utan också en gränslös gemenskap med det heliga. Barnet begränsar sig inte till vissa former, ritualer, läror eller upplevelser som vi vuxna gör.

”Därför är det de vuxnas uppgift att barnets rätt och upplevelse av det heliga består under hela uppväxten. Vår uppgift är alltså inte att kapa av det heliga från barnets liv och absolut inte från vardagen. Vår Herre har lovat att vara med oss alla dagar intill tidens ände. Helighet omsluter barnet alla dagar och från alla håll. Barnet har därför rätt till det heliga. Genom barnet kan man se rakt in i Guds rike och se dess helighet.” Ensio Ruskovuo

En bräda att ta sats ifrån

Läs avsnittet

•    Varför är det viktigt att den vuxna ärligt och öppet berättar vad den tror på?

•    Visste du som barn vad dina föräldrar hade för tro eller åskådning?

Den skarpögda registrerar det som sker

Läs avsnittet

•    Man gör inte saker bara för att göra något utan för att de är viktiga för oss.

•    Vilka seder och bruk är viktiga för er familj? Varför?

Svärmor har en söndagsservis

Läs avsnittet

•    Varför har människan förmågan att känna helighet?

•    Måste det som är heligt vara oföränderligt?

•    Vad är heligt för dig nu som inte var det i din barndom?

•    Fundera på vilka värderingar som är oföränderliga och heliga för dig?

”Människan är en helhet. Hon har både kropp, själ och ande. För att människan skall må bra bör hon sköta om alla dessa delar.

I vår tid är det naturligt att sköta om kropp och själ men den andliga biten är ofta avhängig av personens eget engagemang. Man tycker att barnet självt skall få sköta den andliga sidan om det så vill. Man vill inte tvinga barnet, i denna mångkulturella värld, att ta åt sig någon religiös inriktning. Men barnet lever inte i ett andligt tomrum, även om föräldrarna inte uppmärksammar den andliga biten. Barnet suger i sig olika intryck från andra barn och vuxna.

Därför tycker jag att det är viktigt att föräldrar och fostrare inte lämnar barnen ensamma och vind för våg i detta avseende utan ger dem som vägkost upplevelser, kunskap och färdigheter vad det innebär i människans liv att ha andliga upplevelser och möten. Denna vägkost är inte omvändelse och tvångsmatning utan en grund för livet. När barnet har runt sig vuxna som har mod att tillsammans med barnen fundera på helighet får det byggstenar för sin livsåskådning. Det är tillåtet att också fundera på frågor som gäller tro och religion – de är inte förbjudna samtalsämnen. Av dessa byggstenar kan sedan barnet bygga sin egen uppfattning om helighet och grunda sin egen åsikt om vad tro och andligt liv betyder.

Därför bör barnet ha rätt att möta det heliga. Inte ensam utan tillsammans med en vuxen.” Leena Vainionpää

Skriv ner på ett papper alla de värderingar som är viktiga för dig. Fäst papprena på väggen så att alla kan se dem. Sen får var och en välja fem värderingar som är viktigaste och som du inte vill avstå ifrån, och skriva sina initialer bredvid dem.

En gång klistrade jag lamm

Läs avsnittet

”Varför kyrkoåret?

Kyrkoåret är en bild av livet. Därför är det inte underligt att det innehåller element som ingår i många livsåskådningar och religioner: Här finns upprepningen och kretsloppet, nedärvda sätt att fira årets fester, symboler för både glädje, väntan, växande och sorg. I kyrkoåret gestaltas allt detta med hjälp av berättelserna och bilderna i den kristna tron och våra traditioner.

Som förälder upplever jag att kyrkoåret stöder mig och mina barn för att:

-    Det finns en stor styrka i gamla, nedärvda berättelser. Speciellt de med mytiskt och religiöst innehåll. De här samma berättelserna har levt vidare genom årtusenden. Det visar att de innehåller något som människor har haft glädje av att höra och ta till sig. Ofta handlar de om grundläggande mänskliga känslor och erfarenheter, så som julens berättelse om det lilla barnet som är starkare än världens alla kungar eller påskens berättelser om såväl lidande och sorg som livets seger över döden.

-    Traditionerna och helgfirandet lär barnen sånt som jag gärna vill ge dem, men kan ha svårt att formulera själv. Alla kyrkoårets helger handlar om något som vi blir påminda om. Det gäller gamla helger så som allhelgonahelgens påminnelse om att vi har många människor som levt före oss att komma ihåg, berätta om och ta exempel av. Det gäller också nya helger så som skapelsens söndag eller familjens söndag. Genom att tillsammans med barnen fira helger antingen med hjälp av gamla seder och bruk eller på något sätt som vi själva hittar på förmedlar jag till barnen att detta är något viktigt i livet. Jag kan använda berättelser och böner som andra skrivit. Jag behöver inte själv vara expert på det som barnen och jag tillsammans tar del av!

-    Kyrkoåret ger barnen krokar att hänga upp sina minnen på. Barn älskar kalendrar, att se framåt och bakåt. Kyrkoåret hjälper barnen att få en känsla för tiden, årets rytm, vad som är bestående och ständigt återkommande.

-    Kyrkoåret lär ut mycket om den kristna tron. I kyrkoårets olika helger och traditioner finns alla de centrala delarna av den kristna läran inflätad.

-    Det är roligt att fira helger med barn!”

Monica Vikström-Jokela

•    På vilket sätt syns den kristna tron i den finländska kulturen?

•    Vilken är den kristna trons betydelse?

•    Från vad avstår vi om vi vänder ryggen åt den kristna tron?

•    Hur syns den kristna tron i samhället där vi bor?

•    Vilka symboler känner du igen?

Här kan ni använda er av kortleken med ”dilemma frågor” (finns på Fontana Media).

NÄR VI MINST ANAR DET

Rätt till det heliga

Läs avsnittet

”I dagens värld får barn och unga ständigt höra orden ”skynda” och ”vänta”. Jag upptäckte denna verklighet efter att ha läst ett barns tankar och funderingar som hans pappa hade skrivit upp.

Så här såg fyraåringens funderingar ut:

Mamma ruskar mig eller kramar mig eller pussar mig så jag vaknar. Och så fort jag tittar upp säger hon: ”Nu måste du skynda dig om vi skall hinna”. Jag suckar djupt. Jag sitter på toaletten. Från köket kommer det välkända ropet ”skynda dig, du måste skynda dig”. Men min mage vill inte skynda sig. Min mage blir orolig av allt ”skynda dig”. Men som tur är finns det medicin, så att magen blir lugn – fast den känns inte lugn. Nu skall vi ha skynda dig- frukost. Men jag vill inte skynda mig. Jag vill få känna vad maten smakar. Men mamma hon springer omkring och plockar och rycker och slår i dörrar. Och pappa han lägger ifrån sig tidningen, klappar mig på huvudet och säger: ”Skynda dig nu”– och så går han. Nu är jag på väg till dagis - en spännande promenad skall du veta. Här kommer några myror – de är nog vuxna – för de springer så. Nu hittade jag en pinne, fast egentligen är det ju en orm, den måste jag ju undersöka. ”Nu måste du skynda dig, annars kommer vi försent. Skynda dig, gå inte så sakta”. Håhåjaja. Varför skall man alltid skynda sig. Vad betyder ”komma försent”? Det verkar vara något farligt. Jag vill inte skynda mig. Jag vill leva, jag vill tänka, fantisera, prata. Jag vill inte bli en vuxen som inte hinner leva.

Min dag fortsätter i dagis.

–Vänta! Du måste vänta på din tur, tjatar dagistanterna hela tiden. När vi var i salen och hade sångstund ville jag också välja min favoritsång, men dagistanten sa att jag måste vänta på min tur. Men min tur kom aldrig för tiden tog slut och vi måste skynda oss ut. När dagen är slut och när pappa kommer och hämtar mig talar han i mobiltelefonen viktiga arbetsärenden. Jag ville berätta åt honom allt jag gjort under dagen, men han bara ber mig vänta. Vi är nästan hemma när han stänger telefonen och frågar: ”Hade du något ärende?” Men jag minns inte mera vad jag skulle berätta. Fast det var nog något viktigt. När vi kommer hem måste jag vänta på maten, på att någon spelar med mig eller att någon läser en saga för mig. Hela dagen måste jag vänta på något eller skynda mig någonstans.

Barnets tid är här och nu

”Allt har sin tid” sägs det och barnets tid är här och nu. Barnets tid är idag och i denna stund. Man bör inte skynda på barnet eller lämna det utan uppmärksamhet att vänta på kommande tid.

Enligt FN:s barnkonvention har barnet rätt till att växa i lugn och ro samt utvecklas i egen takt. Barn bör få fråga, förundra sig, fantisera och tala tillsammans med andra barn och vuxna. Skulle vi kunna tänka oss att istället för att skynda på barnet skulle vi värna om långsamheten och varandet? Det är viktigt för barnet att bli sedd, hörd och godkänd här och nu. Ge tid åt barnet, stanna upp, lyssna, se barnet i ögonen. Se barnet, också för dig främmande barn kan behöva din uppmärksamhet. Ge tid åt barnet här och nu.” Anne Holländer

•    Vilka stunder i er familj skänker ro och stillhet?

•    En hurudan stilla stund skulle du vilja skapa för ditt barn?

•    Vilka stunder i din vardag hjälper dig att hitta inre ro?

•    Vilka stunder i vardagen ger dig känslan av helighet?

•    Predikaren 3:10-15

”Ett vanligt liv är nog.

Barnen behöver framförallt tid och trygghet så att de kan växa enligt sin ålder och efter sina egna förutsättningar. Till familjens inre kärlek hör alldeles vanliga saker och enkla vanor. Ett gott och tryggt liv kräver ingenting speciellt och inte dyra hobbyn. Moderns och faderns närvaro ger en stabil grund. Ett vanligt liv är nog.”

Kärlekens gåva, biskoparnas uttalande om familj, äktenskap och sexualitet

Diskutera vilken betydelse ett lugnt liv har för barnet och på vilket sätt lugn och ro stärker bandet mellan barnet och den vuxna.

Klipp ut bilder som symboliserar lugn och ro i er familj och gör en ”hustavla” av bilderna.

Det vore trevligt om ni i er familj kan komma överens om ”en gyllene stund” då ni inte gör någonting utan bara är tillsammans.

Måste få fråga

Läs avsnittet

•    Minns du vilka frågor som var viktiga för dig som barn?

•    Med vem och när diskuterade du som barn?

•    Minns du tillfällen då man förbigått dina frågor?

•    Hurudana frågor ställer ditt barn idag?

•    Går det alltid att besvara frågorna?

Beskyddade av en som är större än vi

Läs avsnittet

•    Hur påverkade ditt barns födelse din åsikt om livets skörhet?

•    Från vad och hur har man skyddat dig när du var barn?

Försök känna igen behovet av att skydda små och svaga. Vad har kallet att vara förälder betytt för dig?

Diskutera tillsammans vilka val man är beredd att göra som förälder för att skydda sitt barn.


Respons till sidansvariga

Tack för ditt feedback!

Sulje
Ämne Respons på den här sidan Allmän respons Feedback Namn E-post Jag vill bli kontaktad
Du kommer väl ihåg att ge din e-postadress ifall du vill ha respons!
Södra kajen 8, PB 210 00131 Helsingfors | Växel (09) 18021 | Sidkarta Respons till sidansvariga