För anställda och aktiva inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Utgångspunkterna för budgetberedningen 2018

30.03.2017Församlingsekonomi

Ekonomisk aktivitet sticker ut

Finlands totalproduktion (bnp) ökade med 1,4 procent 2016. Det var den största tillväxten på fem år.

Finlands bnp förväntas öka med cirka 1,5 procent i år. Nästa år räknar man med lite högre tillväxt men 2019 med under 1,5 procent. Prognosinstituten är rätt eniga om tillväxtutsikterna, även om prognoser på upp till 2 procent har nämnts.

Inflationen har länge hållit en låg nivå. Nu förutspås en svag uppgång, så att inflationen 2017 skulle vara något över en procent och 2018 öka ytterligare. Det är ändå fråga om en liten ökning.

Lönekostnaderna har till följd av konkurrenskraftsavtalet i praktiken legat på minus, eftersom nedskärningen i semesterpengen minskar lönerna. År 2018 förväntas inkomstnivån stiga med cirka 1,3 procent, vilket innebär att löneökningar är att vänta. Arbetslöshetsnivån väntas sjunka något. Fler sysselsatta och höjda löner leder till en ökad beskattningsbar inkomst.

På basis av de ovan nämnda scenarierna finns det förutsättningar för en ökning i kyrkoskatten. Under 2015 och 2016 minskade kyrkoskatten och samma trend kommer att ses också i år. Skatteintäkterna i år minskas också av konkurrenskraftsavtalets skattelättnader. Om ekonomin återhämtar sig enligt prognoserna och lönesumman ökar kan kyrkoskatten uppvisa en liknande positiv utveckling som förvärvsinkomsterna 2018. Medlemsantalets utveckling, i synnerhet bland personer i arbetsför ålder, bromsar dock utvecklingen. Den nuvarande bedömningen är att kyrkoskatten 2018 kommer att hålla samma nivå som 2017.

Även om kyrkotillhörigheten bland personer i arbetsför ålder är låg är det så pass många medlemmar som betalar kyrkoskatt att ett uppsving i ekonomin inom den närmaste framtiden kan innebära att ökningen i  förvärvsinkomsterna räcker till för att kompensera minskningen i medlemsantalet.

Ekonomin utvecklas ojämnt och det kan förekomma stora skillnader på olika håll i landet. Den ekonomiska tillväxten är störst i så kallade tillväxtcentrum. Orter med utflyttningsöverskott och få arbetsplatser inom industri, service och annan produktion ser inte nödvändigtvis av någon tillväxt alls.

Indexhöjningen av den statliga finansieringen frystes 2017–2019. Församlingarnas andel av den statliga finansieringen till kyrkan torde förbli på nuvarande nivå. Centralfondsavgiften ska enligt planerna stå kvar på 7,5 procent även 2018.

I kyrkans pensionsfonds budget för 2017 nämns ett alternativ till ändringar i pensionsfondsavgiften som innebär att arbetsgivarens pensionsavgift skulle sänkas till 22,5 procent och den pensionsfondsavgift som tas från kyrkoskatten skulle öka till fem procent. Beslut om detta fattas av kyrkomötet i maj. Arbetsgivarens pensionsavgift sänks i enlighet med konkurrenskraftsavtalet med 0,2 procentenheter och skulle då bli 22,3 procent. Åren 2019 och 2020 minskas avgiften ytterligare med 0,4 procentenheter per år.



Respons till sidansvariga

Tack för ditt feedback!

Sulje
Ämne Respons på den här sidan Allmän respons Feedback Namn E-post Jag vill bli kontaktad
Du kommer väl ihåg att ge din e-postadress ifall du vill ha respons!
Södra kajen 8, PB 210 00131 Helsingfors | Växel (09) 18021 | Sidkarta Respons till sidansvariga